Tändning och uppstart av skärbrännaren
Tändning och uppstart av skärbrännaren
Öppna förvärmningssyrets ventil (blå ratt).
Vänd brännaren upp och ner så att munstrycket pekar uppåt.
Tryck ner skärsyresspaken 5 sekunder för att spola rent systemet från eventuella diesel/bensinrester.
Öppna den röda ratten för diesel/bensin långsamt tills en fin dimma bildas.
Tänd lågan (detta görs enklast med någon typ av gaständare)..
Vänd brännaren och håll munstycket mot järn för att den värme som reflekteras mot värmemunstycket skall hjälpa till att starta förgasningen av bränslet inuti värmemunstycket.
Om det droppar oförbränt bränsle från munstycket, minska bränsletillförseln med den röda ratten.
När förgasningen av bränslet har startat, justera lågan till lämplig inställning och börja att skära.
Inledning Kapitel 5
1.Beskrivning och function 5
1.1 Produktens syfte 1.2 Egenskaper 1.3 Produktens sammansättning 6
1.4 Användning av satsen 7
1.4.1 Förberedelser inför arbetet 1.4.2 Förberedelse av tanken 1.4.3 Förberedelse av handtaget 1.4.4 Att tända lågan 1.4.5 Justering av lågan 8
1.4.6 Skärning av metall 1.4.7 Stängning efter avslutat arbete 1.5. VIKTIG INFORMATION 1.6. Märkning 9
2.Beskrivning och funktion av komponenterna 10
2.1 Syrgasreducerare RO-200-2 DM 12.2 Ventil för brandsäkerhet 11
2.3. Tank
2.4 Tankens Kropp 12
2.5 Styrenhet för tank
2.6. Pump 13
2.7 Tanklock med övertrycksventil 14
2.8 DONMET skärhandtag 181 DG 15
2.9 Montering av handtagskropp 16
2.10 Inre munstycke, yttre munstycke, huvudenhet 17
2.10.1 Externt munstycke
2.10.2. Munstycket är invändigt 18
2.11. Slangar syrgas/diesel 19
3.Förbereda satsen för användning 19
3.1 Säkerhetsåtgärder vid förberedelse av satsen för drift 3.2 Omfattning och ordningsföljd för extern inspektion av byggsatsens produkter 3.3 Förbereda arbetsplatsen 20
3.4 Regler för kontroll av satsens driftklarhet och inspektionsförfarande 3.4.1 Innan gasskärning påbörjas 3.4.2 Anslutning till en syrgas- och vätskebränsleförsörjning 3.4.3 Kontroll av tätheten hos anslutningspunkterna på aggregatets syrgasledning. 21
3.5 Förbereda brännaren för användning 3.5.1. Kontroll av insprutningen 3.5.2 Kontroll av funktion och täthet hos syrgasventilen för skärning 3.5.3 Kontroll av spolens funktion i en flamskyddsventil 22
4.Åtgärder vid fel på utrustningen 22
4.1 Orsaker till kontinuerlig poppning och kickbacks4.2 Åtgärder att vidta om kontinuerlig popping eller kickback förekommer 23
4.3 Lista över möjliga funktionsfel
5.Teknisk del 27
5.1 Skärande egenskaper 27
5.2. Syretryck5.3 Syrets renhet 28
5.4 Minska syreförbrukningen5.5 Skärhastighet
5.6 Kraft i uppvärmningslågan
5.7. Skärbredd
5.8 Anteckningar om skärteknik 29
5.9 Avstånd mellan skärlåga och materialet
6.Underhåll 30
6.1 Frekvens för inspection
6.2 Krav på sammansättning och kvalifikationer för servicepersonal
Lista över delar för DONMET fräs 181 DG 31
Stycklista för DG-08 DM tank för flytande bränsle 33
7.Rutinmässigt underhåll av apparaten och dess komponenter. Allmänna anvisningar 35
8.Lagring, transport och förpackning 35
9.Tillverkarens garantier 35
ÄNDRA REGISTRERINGSBLANKETT 36
Inledning
Denna bruksanvisning är avsedd för dieselskärbrännare och innehåller information om
Förberedelser för användning, användningsprocedurer, kontroll av tekniskt skick,
underhåll, förvaring och transport samt annan information som krävs för korrekt
användning.Innan skärbrännaren tas i drift är det nödvändigt att studera informationen i
denna handbok, informationen i komponenternas bruksanvisningar samt att bekanta sig
med utrustningen och dess komponenters konstruktion.
Erforderlig nivå av kunskap för användaren.
Gassvetsare som är minst 18 år gamla och har studerat dess struktur, har fått tillstånd att
självständigt arbeta med gasskärning och har genomgått säkerhetsutbildning får arbeta med
utrustningen.
1.Beskrivning och arbete.
1.1.Produktens syfte.
Utrustningen för oxygen – flytande bränsle är avsedd för skärning av lågkolhaltiga och
låglegerade stål i närvaro av en syrgaskälla (syrgasledning, ramp eller cylinder)
med flytande bränsle (dieselbränsle).
1.2.Egenskaper (egenskaper).
Förbrukningsmaterial:
Syrgas
Diesel
Syrgasregulator typ RO-200-2 DM:
Maximalt genomflöde, m3/h 50 ,0
Maximalt gasinloppstryck, MPa (bar) 20 (200)
Maximalt arbetstryck, MPa (bar) 1,0 (10)
Vikt, inte mer än, kg 1,2
Gänga på inloppsanslutningen, W21.7x 1/14”
Gänga på utloppsanslutningen, Dy6/9
Bränsletank:
Tankens kapacitet, l 8
Bränslevolym som ska fyllas på, inte mer än, l 6
Bränsleförbrukning, kg/timme 0,6-1,5
Arbetstryck i tanken, MPa 0,07-0,3
Gänga på tankstyrenhetens utloppsanslutning LH
T ankvikt, kg, 5
DONMET skärbrännare för flytande bränsle 181 DG
Tjocklek på metall som ska skäras, mm 3-300
Energiförbrukning:
Syrgas, m3/h 3-30
dieselbränsle, kg/h 0,7-1,7
Skärarens arbetsvikt, kg högst 0,96
Skärlängd, mm 550
Gänga i skärhuvudet: G3/8
Slangar för anslutning av skärare
för syre 9/16
för diesel 9/16 LH
Innerdiameter på slangarna som ska anslutas, mm 6
1.3 Produktens sammansättning
Satsen består av följande huvudkomponenter:
Namn Beställningsnr. Antal Anmärkning
Tank för flytande bränsle DG-08 DM 935.000.00
DONMET 185 manuell oxyfuelskärare 185.000.00 RC med reservdelar
och tillbehör
Enstegsregulator för syrgasflaskor RO-200-2 DM 044.00.16
Syrgasslang WP 2MPa (20 bar) – ISO 3821-2023, L=10 m Dy = 6 mm (1/4”)
Bränsleslang WP 2MPa (20 bar) – SAE J30 R6, L=10 m Dу = 6 mm (1/4”)
Fig. 1 Sats för oxygen – flytande bränsle metallskärning
1- DONMET 181 DG manuell skärbrännare typ PK.
2 – Enstegsreducerare för syrgasflaskor RO-200-2 DM.
3 – Tank för flytande bränsle DG-08 DM.
4 – Syrgasslang WP 2MPa (20 bar) – ISO 3821-2023, L=8 m, Dу=6 mm (1/4″).
5 – Backventil typ KO ”DONMET” 950 syre. (Ingår i utrustningen).
6 – Bränsleslang WP 2MPa (20 bar) – SAE J30 R6, L = 6 m, Dу = 6 mm (1/4″).
7 – Pump.
8 – Tryckindikator.
9 – Indikatorstången.
10 – Dieselventil
11 – Styrenhetens ventil. Bränsletankens avstängningskran.
12 – Skärsyreventil.
13 – Syreventilen för föruppvärmning.
14 – Säkerhetsventil.
1.4.Så fungerar satsen.
Den plats där utrustningen kommer att användas bör vara försedd med brandsläcknings-
utrustning.
1.4.1. Förberedelse för arbete, se bild sidan 6.
• Anslut syrgasregulatorn punkt 2 till en syrgasflaska.
• Anslut syrgasbackventilen punkt 5 (9/16 gänga) till brännaren punkt 1.
• Anslut slangen punkt 4 (blå eller grön) till syrgasredulatorn punkt 2 och till ventilen
punkt 5 (9/16 gänga).
• Anslut slangen punkt 6 (svart) till tanken punkt 3 och till skärbrännarens
anslutningskoppling punkt 1 (9/16LH-gänga).
• Dra åt alla gängade anslutningar med en skiftnyckel.
• Dra åt skärventilerna ordentligt.
1.4. 2. Förberedelse av tanken.
Fyll bränsletanken med bränsle (max 6 liter).
Bygg upp ett lufttryck på ca 1 bar i behållaren med hjälp av pumpen punkt 7
(den röda markeringen på tryckindikatorns spindel sticker ut ca 2 mm utanför lockets
ände). Trycket sjunker när brännaren skär.
När trycket sjunkit till 0,7 bar (den röda markeringen på spindeln är inte synlig),
pumpa upp igen till 1 bar.
Avstängningsventilen kräver 0,7 bar för att fungera. Istället för en manometer är
styrenheten utrustad med en tryckindikator punkt 8. När tryck genereras i tanken
trycks indikatorns spindel punkt 9 ut ur hålet och det röda märket blir synligt.
Bredden på det röda märket är 7,5 mm, vilket motsvarar ett tryck på 0 till 2,0 bar.
När trycket är över 2,0 bar är den ofärgade delen av spindeln synlig. Bredden på den
ofärgade delen motsvarar ett tryck på 2,0 till 3,5 bar. Vid tryck över 3 bar aktiveras
äkerhetsventilen punkt 14 och överskottsluften släpps ut i atmosfären.
Se bild sidan 32.
Fyll bränsleslangen med flytande bränsle. Öppna långsamt, ca 1 varv, ventilen punkt
11 på tankens styrenhet. Öppna ventil 11 helt efter 30 sekunder. Om det flytande
bränslet blockeras av avstängningsventilen, stäng ventilen, knacka tanken mot marken
och upprepa proceduren.
1.4. 3. Förberedelse av brännaren
Välj innermunstycke och syrgastryck från skärtabellen i brännarens datablad.
Öppna långsamt och helt oxygenflaskans ventil. Ställ in önskat tryck på oxygen-
regulatorn punkt 2.
Spola syrgasledningen genom att öppna skärventilen punkt 12 i 5 sekunder. Om detta
nte görs kan det skapa förutsättningar för en återtändning.
VARNING.
Öppna syrgasventilen för förvärmning helt punkt 13. Förvärmningens oxygen-
ventil skall inte justeras under drift. Det är viktigt att ställa in syrgastrycket
nligt tabell sidan 17 i denna instruktionsbok.
1.4.4. Tända lågan
Öppna brännarens bränsleventil punkt 10 tills en lätt dimma bildas. Om vätska
roppar från brännaren, minska vätsketillförseln.
Spola syrgasledningen igen genom att öppna skärventilen i 5 sekunder.
Tänd brännaren genom att slå en gnista nära spetsen och på ena sidan.
När brännaren är tänd ska du inte försöka justera lågan, utan omedelbart trycka spetsen
mot en stålyta i en liten vinkel för att värma upp munstycket. Minsta möjliga starttid
ppnås genom att värma det yttre munstycket med förvärmningslågan, vilket reflekterar
ärme från ett hinder (ett hörn, en vinkel, någon eldfast barriär, så att värmeelementet
är i kontakt med sidoväggarna på det yttre munstycket). Efter uppvärmningen bi-
behålls temperaturen automatiskt.
1.4.5.Flamkontroll
När de gula blixtarna i lågan har försvunnit måste blandningssammansättningen
lutligen justeras med start av förvärmingssyret; Justera bränsleventilen så att inga gula
blixtar av oförångat bränsle visas i lågan vid start av skärning.
Varning. Undvik att bränna inuti flamkärnans yttre munstycke under den
slutliga justeringen av brännaren, eftersom det kan leda till överhettning.
Enkorrekt inställd förvärmningslåga sticker ut 5-7 mm från änden av det yttre
munstycket (för innermunstyckena nr 0 och nr 1 sticker lågan ut 3-5 mm).
1.4.6.Skärning av metall
Värm metallen vid skärspetsen tills stålet blir ljust rödorange. Öppna skärsyreventilen
punkt 12 och skär metallen.
1.4.7.Stängning efter slutfört arbete.
Släck brännaren efter kapningen genom att först stänga ventilen för flytande bränsle
och därefter, efter 5-10 sekunder, ventilen för syre för att förhindra att det bildas
kolavlagringar på munstycket.
Viktigt för din säkerhet.
Efter avslutat arbete och under pauser i arbetet skall skärbrännaren läggas ner eller
hängas upp med huvudet på sned för att förhindra att flytande bränsle kommer in i
syrgasledningarna.
OBS: Det yttre munstycket är en produkt i ett stycke där två delar skruvas ihop och
löds ihop.
För att avlägsna hartsavlagringar inuti det yttre munstycket, ta bort det från brännaren
och värm det sedan med en brännarlåga tills det blir rött. Uppvärmningstemperaturen
får inte överstiga lodets smältpunkt (ca 800° C).
Låt munstycket svalna och blås sedan ut kanalerna inuti munstycket med hjälp av
tryckluft eller knacka änden (på skärsidan) mot en träyta.
Under drift får det inte förekomma läckage vid anslutningarna mellan huvudet och de
yttre och inre munstyckena. Kontrollera alla anslutningar med avseende på läckage,
dra åt dem vid behov och reparera eventuella läckor.
1.5. Viktig information
Fyll DG-08 DM-tanken med färskt bränsle från en bensinstation. Bränsle från andra
tankar är ofta gammalt och/eller förorenat, vilket kan leda till en gul flamma.
Om förvärmningslågan är gul när den tänds:
1.Munstycket kan vara för kallt. Värm upp munstycket genom att trycka det mot ett
bord.
2.Lågan kan ha för hög bränslemängd. Öka mängden syre eller minska mängden
bränsle.
3.Lågan kan vara för stor. Minska den mörkblå flammkärnan till 3-4 mm.
4.En ny bränsleslang innehåller en oljig rest från tillverkningsprocessen som gör att
lågan brinner gult.
5.Bränslet kan vara förorenat med oljor. Fyll på nytt, friskt bränsle.
6.Syretillförseln kan vara otillräcklig.
Om lågan slocknar under skärning:
Gas kan fortfarande brinna inuti munstycket. Stoppa förbränningen genom att snabbt
stänga syrgasventilen för förvärmning och sedan öppna den lika snabbt igen. Tänd
skärbrännaren igen.
Om du inte gör detta snabbt kan du skada det inre munstycket eller O-ringen runt
handtaget.
Om de inre och yttre munstyckena sitter löst:
När skärhuvudet utsätts för en mycket varm omgivning kan värmen expandera
mässingen i skärhuvudet så att gängorna lossnar från gängorna på det yttre eller inre
munstycket.
En indikation på att det inre munstycket har lossnat är att du hör mikroklapper med en
frekvens på 1 till 5 per sekund.
När det yttre munstycket täpps kan lågor brinna i mellanrummet mellan munstycket
och huvuddelen. Detta kan leda till att de överhettas eller brinner upp. Låt inte
munstycket lossna så att lågor kan brinna i mellanrummet mellan munstycket och
huvudet. Dra inte åt det yttre munstycket när skärhuvudet är varmt. Att dra åt det
varma munstycket på varm mässing kan orsaka deformation av både huvudet och det
yttre munstycket.
Kyl huvudet före åtdragning.
Du kan skära med ett större avstånd från munstycket till metallen:
Du kan ta ett steg tillbaka från slagg- och värmeuppbyggnaden som uppstår på grund av
det långa angreppsavståndet hos lågan för flytande bränsle. DONMET 181 DG behöver
inte vara exakt 10-12 mm från stålet för att fortsätta skära, som andra brännare gör.
Håll brännarens munstycke borta från heta punkter för att öka livslängden på brännarens
munstycke och förhindra skador. Du kan sänka ned handstycket i lera, sand, vatten
etc:
Lågan kan slockna, men den kommer alltid att tändas igen. Lågan är mycket stark
eftersom bränslet i munstycket expanderar när det övergår från vätska till ånga.
Garantier för din säkerhet:
- DONMET 181 DG kan inte orsaka en baktändning i bränsleledningen. Flytande bränsle brinner inte utan luft.
2.Eventuella läckage lämnar en våt fläck som är synlig och snabbt kan repareras.
3.Om slangen för flytande bränsle kapas stänger en avstängningsventil i styrenheten
för tanklocket av bränsletillförseln.
1.6 Märkning
Utrustningen för oxy-fuel metallskärning har märkningar på följande:
• DONMET 181 DG manuell skärbrännare typ PK: – Brännarröret är märkt med typ
av brännare och DONMET-varumärket.
• Brännarens inre munstycke är märkt med munstyckets nummer och gastyp.
• Ventilernas handrattar är markerade med en distinkt färg i blått för oxygenventilen
och rött för ventilen för flytande bränsle.
• Tanken är försedd med varumärket DONMET och en skylt som förbjuder
användning av syre för att skapa tryck i tanken.
• Enstegsreducerare för syrgasflaskor RO-200-2 DM; – reduceraren är märkt med
DONMET fabrikens varumärke och reducerarens varumärke.
Inga transportmarkeringar finns.
2.Beskrivning och funktion av komponenterna
2.1.Syrgasreducerare RO-200-2 DM.
Syrgasreducerare RO-200-2 DM (B14.005-044.00.000-16) är konstruerad för att
reducera syrgastrycket som kommer från flaskan och ställa in arbetstrycket innan det
går in i skärbrännaren.
Reduceraren är konstruerad för ett maximalt gasinloppstryck på 200 bar och ett
maximalt arbetstryck på 10 bar.
Reduceringen, bild sidan 10, är ansluten till cylindern med en gängad mutter W21.
7x 1/14’’.
Syret passerar genom filtret 3 och kommer in i högtryckskammaren. När justerskruven
7 vrids medurs överförs kraften från börvärdesfjädern 14 via tryckskivan, membranet 5
och påskjutaren 10 till tryckreduceringsventilen 2. När ventilen 2 rör sig öppnar den för
passage av syre genom det mellanrum som bildas mellan ventilen och ventilsätet 9 in i
arbetstryckkammaren.
Syrgastrycket i reducerventilen reduceras genom dess enstegsutvidgning när den
passerar genom spalten mellan sätet 9 och reducerventilen 2. Gastrycket i arbetstryck-
kammaren ändras med hjälp av justerskruven 7.
Reduceraren är utrustad med en tryckmätare 15 som visar syrgastrycket vid
reducerarens inlopp och en tryckmätare 16 som visar syrgastrycket vid reducerarens
utlopp. Det operativa gastrycket för reduceraren är inställt i intervallet 2,5 – 10,0 bar och
styrs av tryckmätaren på reduceraren
16. Reduceringsanordningen är märkt RO-200-2 DM.
Funktionsprincip: Syrgas tillförs det inre hålrummet i ventilhuset 10 under tryck och
genom att övervinna kraften från fjädern 5 flyttas spolen 3 med tätningen 4. Genom att
passera hålen i spolen 3 och flamspärren 1 kommer syrgas in i skärbrännarens syrgas-
anslutning genom kanalerna i nippeln 8. När en moteld uppstår passerar tryckvågen
genom flamskyddet 1 och påverkar ändytan på spolen 3 och trycker den mot sätet på
kroppen 10. Gastillförseln till förbrukaren stoppas
omedelbart. Lågan släcks i porerna i flamelementet.
Viktigt: Om ventilen skadas av de termiska effekterna av bakeld och går sönder ska den
repareras eller bytas ut av en specialverkstad. Oxygen backslag i syrgasdelen uppstår
när bränsle kommer in i oxygenledningen när brännaren inte är i drift och operatören
glömmer att rensa oxygenledningen innan brännaren tänds.
Spolning av syrgasledningen är en obligatorisk procedur för alla brännare från alla
tillverkare.
Olyckor kan dock inträffa och en flamskyddsventil är en användbar anordning för att
öka din säkerhetsmarginal.
2.3. Tank
Tanken är en anordning som kombinerar tankens ståldelar i en kompakt struktur och är
utformad för att transportera, lagra och leverera flytande bränsle under ett givet tryck till
brännaren under skärningen.
Cisternen innehåller:
-Tankkropp 1;
-Pump 2;
-Tankstyrenhet 3;
– Påfyllningslock med säkerhetsventil 4.
Funktionsprincip: Innan arbetet påbörjas skall tanken fyllas med flytande bränsle i en
volym som inte överstiger 6 liter. Ta bort locket punkt 4 och häll bränslet i tanken
genom påfyllningsöppningen.
Sätt tillbaka locket punkt 4 på påfyllningshalsen och dra åt det med en skiftnyckel.
Använd pumpen för att öka arbetstrycket inuti tanken punkt 2. Gör fram- och åter-
gående rörelser med pumphandtaget för att skapa tryck.
Arbetstrycket i tanken är 07-1,5 bar.
Tryckvärdet övervakas av indikatorspindelns läge på styrenhet 3.
Tryckindikatorns funktion 6 – se avsnitt 2.5
Tanken är tillverkad i enlighet med EU standard EN 13445 och direktiv 2014/29/EU,
2014/68/EU.
Fyll tanken till ca 5 cm från toppen.
Om tanken är helt full finns det inget utrymme för luft att komma in i tanken, vilket är
nödvändigt för tryckgenerering.
2.4. Tankkroppen
Fig. 5 är en ihålig svetsad konstruktion.
I det övre locket på cisternkroppen finns en:
• Anslutning för tanklock/säkerhetsventil pos 1 bränslepåfyllningens hals punkt 1;
• Anslutning (i mitten av locket) punkt. 2 för montering av pumpen
• Anslutning för bränslekran punkt 3.
Tankens bottenlock har en bas för att ge stabilitet.
2.5 Styrenhet för tank.
Styrenheten är konstruerad för att tillföra flytande bränsle till brännaren, reglera
arbetstrycket och snabbt avbryta bränsletillförseln i händelse av brott på bränsle-
slangen. Styrenheten består av följande komponenter: se fig 6:
styrenhetens kropp – punkt. 1, avstängningsventil – punkt 2, tryckindikator – punkt 3,
avluftning – punkt 4, bränsleintagsrör med tätningsringar och filter – punkt 5,
slanganslutning – punkt 6. Överfallsmutter för anslutning av enheten till tanken –
punkt 7
Funktionsprincip: Tankens styrenhet är installerad på tanken från början, se bild sidan 11
och fixerad med mutter punkt 7.
Muttern gör att man kan orientera styrenheten i den position som är bekväm för
användaren.
När ventilen 4 har öppnats börjar bränslet strömma in i kroppens hålrum 1, genom in-
taget 5 under det lufttryck som skapas av pumpen. Under påverkan av vätskeflödet rör
sig kulan 2 (som fungerar som en avstängningsventil) uppåt. Vid snabb öppning av
ventil 4 blockerar kulan 2 bränsleutloppet från munstycket 6 till slangen. Därför måste
ventil 4 öppnas mjukt, utan att bränsle rusar, så att bränslet som strömmar runt kulan
kan fylla slangen utan att avstängningsventilen aktiveras. Om du öppnar ventilen
snabbt kommer du att höra ett tydligt metalliskt klick när den snabbverkande kulback-
ventilen snäpper på plats och stänger av bränsletillförseln. Om detta inträffar stänger
du bränsleventilen, knackar tanken lätt mot marken och försöker igen.
Backventilens funktion är att stänga av bränsletillförseln om bränsleslangen skulle
kapas av misstag. För korrekt funktion måste ventil 4 ALLTID vara helt öppen.
Om du misstänker att backventilen inte fungerar får du inte använda tanken förrän
hela enheten har bytts ut. I slutet av påfyllningsröret 5, inuti tanken, finns ett filter som
skyddar mot att smutsigt bränsle kommer in i slangen.
Värdet på arbetstrycket för flytande bränsle styrs av tryckindikatorn 3. Trycket som
skapas av pumpen trycker på membranet 8, som deformeras och flyttar indikatorn 3,
vilket fullbordar fjäderverkan. Det finns ett informationsmärke (rött) på indikatorns
skaft. Bredden på det röda märket är 7,5 mm, vilket motsvarar ett tryck på 0 till 2,0
bar. När indikatorns ände börjar sticka ut ca 2 mm utanför locket 9 under tryck, är
drifttrycket i tanken ca 0,7 bar. Kontrollera hur mycket indikatorn sticker ut för att
säkerställa att trycket i tanken inte sjunker under 0,7 bar.
Detta säkerställer en stabil drift av brännaren och en tillförlitlig drift av avstängnings-
ventilen.
När trycket i tanken stiger över 2,0 bar visas den ofärgade delen av indikerings-
spindeln.
Bredden på den ofyllda delen motsvarar ett tryck på 2,0 till 3,5 bar. Vid ett tryck över
3 bar aktiveras säkerhetsventilen och överskottsluften släpps ut i atmosfären.
2.6 Pump.
Pumpen i fig. 7 är konstruerad för att skapa ett arbetstryck inuti tanken.
Så här fungerar det:
För att skapa arbetstrycket i tanken måste stången 2 med handtaget göra fram- och
Återgående rörelser.
När spindeln rör sig åt vänster pressas gummiringen 10 mot väggen med hål för mun-
styckena 4 och luften från den vänstra sidan av kolven 1 rör sig genom dem till den
högra sidan av kolven. Vid ytterligare rörelse av spindeln åt höger pressas ringen 10
mot väggen i munstycket utan hål och luften i kolvens högra del börjar komprimeras.
När trycket från den komprimerade luften i kolven överstiger kraften från back-
ventilens fjäder 7, kommer en del av luften in i tanken. När tanken fylls med bränsle
till ¾ av sin volym krävs 40 fram- och återgående rörelser för att skapa ett arbetstryck
på 1,5 bar. När spindeln 2 rör sig åt höger kommer en ny portion luft från atmosfären
in i kolvens vänstra sida genom det ringformade mellanrummet mellan locket 3 och
spindeln 2. Bufferten 13 förhindrar att muttern 12 slår i botten på
kolven 1, och den lilla bufferten 9 dämpar effekten av munstycket 4 mot änden av
muttern 3.
Packning 8 säkerställer att tankhuset är tätt mot pumpen vid den gängade anslutningen
M42x2. Backventilen tillåter endast luft att strömma från pumpen till tanken. Den
förhindrar att luft och bensin tränger in i pumpbulben. Smuts i bränslet eller smuts
som rinner av pumpbulbens utsida kan dock störa tätningen och göra det nödvändigt
att byta ut ventilens tätningselement 5. En tätningsläcka upptäcks när pumphandtaget
lyfts ordentligt under tryck eller när man kan se bensin rinna förbi pumpspindeln.
2.7. Tanklock med övertrycksventil.
Lock 1 Fig. 8. är avsett att monteras på tankens hals. En övertrycksventil 2 är monterad
på locket. Syftet med övertrycksventilen är att avlasta trycket från tanken efter avslutat
arbete och när drifttrycket överstiger värde 3 bar. För att släppa ut trycket efter avslutat
arbete, dra ventilspindeln i ringen. När drifttrycket i tanken överstiger 3 bar kommer
ventilspindeln att börja röra sig för att övervinna fjäderkraften och övertrycket släpps ut i
atmosfären genom sidohålen i ventilhuset.
2.8. DONMET-skärbrännare 185.
DONMET skärbrännare 185 Fig 9 är konstruerad för manuell kapning av stål med låg
kolhalt.
Skärningen bygger på att metallen värms upp till antändningstemperatur och sedan
smälts i en syrgasström.
Fig. 9 DONMET 185
1 kropp; 2 syrgasgrenrör; 3 bränslegrenrör; 4 skärande syrgasrör; 5 värmande syrgasventil;
6 flytande bränsleventil; 7 skärande syrgasventil; 8 inre munstycke; 9 yttre munstycke; 10
huvud; 11 mutter 9/16; 12 nippel 6E; 13 mutter 9/16LH; 14 packning av fluorplast; 15 blandare.
Syret tillförs brännaren från syrgasregulatorn via en Du6-slang (syrgasslang WP 2MPa
(20 bar) – ISO 3821). Slangen, som är förmonterad på nippel 12, är ansluten till
skärarens 9/16-koppling med en 9/16 gängad mutter. Efter ventil 5 delas syret upp i två
strömmar. Det ena flödet genom ventil 5 leds genom det ringformiga mellanrummet
mellan syrgasgrenröret 2 och bränslegrenröret 3 till blandaren 15, där det blandas med
bränslet. Det andra flödet leds genom ventil 7,
syrgastuben 4 och huvudet 10 till den centrala kanalen i det inre munstycket 8.
Flytande bränsle tillförs från tanken via slang Du6 (Bränsleslang WP 2MPa (20 bar) –
SAE J30 R6). Slangen är ansluten till 9/16LH-anslutningen med mutter 13 med
9/16LH-gänga.
Det flytande bränslet leds sedan genom ventilen 6 till bränslefördelningsröret 3 till
blandaren 15, där det blandas med syre. Den brännbara blandningen som bildas i
blandaren 15 leds in i spalten mellan det inre munstycket 8 och det yttre munstycket 9.
Den brinner ut ur munstycket och bildar en värmeflamma.
2.9. Skärbrännarens kropp Handtagets kropp
Kroppen är brännarens grunddel, på vilken gummimanschetterna är fästa på ena sidan
och på den andra – se fig. 10 – skärsyrgastuben, bränslefördelaren, syrgasfördelaren och
huvudenheten där munstyckena är fästa.
Kroppen, se fig. 10, består av en lödd pipa 1, på vilken värmeoxygenventilen 3, ventilen
för flytande bränsle 4, skärsyreventilen 2 och de överliggande handtagen är placerade.
Syftet med ventilerna är att reglera energiflödet.
2.10. Inre munstycke, yttre munstycke, huvudmontering.
Det inre munstycket pos. 2 och det yttre munstycket pos. 3 skruvas fast i skärhuvudet
pos. 1, där de är förseglade metall mot metall.
Spalten mellan de inre och yttre munstyckena tar emot en brännbar blandning
som, när den passerar munstyckena, förbränns och bildar en förvärmningslåga.
Förvärmningslågans effekt styrs av bränsleventilen och syrgasens arbetstryck.
Syrgasens arbetstryck väljs enligt tabellen sidan 17.
Den centrala syrgaskanalen i det inre munstycket används för att forma och rikta
den skärande syrgasstrålen. När skärsyreventilen är helt öppen garanterar diametern
på den centrala kanalen i det inre munstycket maximal flödeshastighet.
Det yttre munstycket är en monoblockprodukt i två delar som skruvats och lötts
med lödtenn. (45% silverlod). Om nödvändigt,för att ta bort de hartsavlagringar inuti
den yttre hylsan måste ytterhylsan tas bort från brännaren och sedan värmas med en
brännarflamma tills den blir röd. Uppvärmningstemperaturen får inte överstiga
lodets smältpunkt (800°C). Låt munstycket svalna och blås sedan ut kanalerna inuti
munstycket med tryckluft. Under drift får det inte förekomma läckage i skarvarna
mellan huvudet och de yttre och inre munstyckena.
2.10.1. Utvändigt munstycke
Det yttre munstycket Fig. 12 är en monoblockkonstruktion av två delar (bas-
munstycke 1 och innerdel 2), sammanlödda med lödtenn. Samtidigt bildas ett gängat
mellanrum “A” mellan delarna 1 och 2, i vilket det flytande bränslet värms upp och
förångas som en del av den aerosolblandning som erhålls i blandaren 15, se Fig. 9.
Aerosolblandingen genom hålen D1 kommer in i kammaren framför hålet d och
vidare genom de slitsade spåren på det inre munstycket och kommer in i förkammaren
“B”, där den antänds av en extern källa. När den kalla delen av aerosolen (syre +
flytande bränsle) träffar de uppvärmda väggarna i det gängade gapet och värms upp,
övergår det flytande bränslet från flytande till ångformigt tillstånd. När bränslet har
förångats helt är blandningen vid munstycksutloppet blå.
När balansen mellan mängden flytande bränsle och graden av uppvärmning av det
yttre munstycket har uppnåtts, kommer det inte att finnas några gula blixtar av
oförångat bränsle i halon.
Djupet ”H” i gaffelkammaren ”B” styr graden av uppvärmning av munstycket. Det bör
noteras att uppvärmningen av det yttre munstycket påverkas av konvektiv värme som
kommer från metallskärningszonen. ”H”-värdet är valt på ett sådant sätt att lågan
brinner stabilt, jämnt och säkert om syretrycket vid brännarens inlopp respekteras
“följs” (se tabell 1 i
DONMET 181 DG-brännarens datablad eller sidan 17 i denna manual).
Munstyckets sexkantiga yta är märkt ”1D” eller ”2D”, där siffran anger numret på det
yttre munstycket och bokstaven anger typen av flytande bränsle – diesel. Andra
bränslen kommer att ha en annan beteckning: fotogen – ”K”, bensin – ”G”. För ytter-
munstycket ”1D” måste innermunstyckena ”0D” till ”4D” användas, och för ytter-
munstycket ”2D” måste innermunstyckena ”5D” och ”6D” användas.
2.10.2. Munstycket, invändigt.
Det inre munstycket, se Fig. 13, är tillverkat av kromad brons och är anslutet till
brännarhuvudet med en M8-gänga och är splineanslutet till det yttre munstycket.
Munstyckets framsida är märkt från ”0D” till ”6D” (där siffran anger den interna
storleken. Bokstaven anger typ av vätska som är bränslet D är diesel. För andra
bränslen kommer märkningen att vara annorlunda. De andra beteckningarna är ”K” för
fotogen och ”G” för bensin. Varje nummer på det inre munstycket motsvarar ett annat
antal spår, deras djup och diametern på den centrala kanalen.
Varje nummer på innermunstycket motsvarar ett annat syrgastryck vid inloppet till
brännaren, se tabell 1. Av denna anledning måste oxygenventilen för förvärmning
öppnas helt. Detta säkerställer att den maximala flödeshastigheten för det flytande
bränslet och dess fullständiga förångning i kombination med den uppmätta flödes-
hastigheten för förvärmningsoxygen för det inre munstycksnummer som används kan
garanteras. Du kan alltid få rätt flamma genom att justera flammans sammansättning
enbart med ventilen för flytande bränsle.
2.11. Slangar syrgas/diesel
Använd ”Syrgasslang WP 2MPa (20 bar)” för att tillföra syrgas från syrgasregulatorn
till skärbrännaren – ISO 3821 – 2023, Dу = 6 mm (1/4″)”. Längd L = 10 m.
Den olje- och bensinresistenta slangen ”Bränsleslang WP 2MPa (20 bar) – SAE J30 R6,
Dy = 6 mm (1/4″)” används för bränsletillförseln från tanken till brännaren.
Slanglängd L = 10 m
OBS! Den nya slangen för flytande bränsle kan innehålla rester från tillverknings-
processen. Bränslet som kommer från denna slang kommer att vara gult och mycket
oljigt. Tänd brännaren i ca 5-10 minuter tills bränslet är klart och lågan är normal.
Längre slangar tar längre tid att rengöra.
3.Förbereda satsen för användning
3.1.Säkerhetsåtgärder vid förberedelse av satsen för drift
Tillverkaren levererar de levererade produkterna monterade och kontrollerar deras
funktionalitet före leverans. Om driftsförhållandena inte följs och produkten inte
transporteras på ett säkert sätt kan den skadas.
Använd inte komprimerad syrgas för att skapa tryck i tanken.
Detta är explosivt.
Personligt hörsel-, ögon- och andningsskydd krävs.
Endast personer som är minst 18 år gamla, har studerat skärbrännarens uppbyggnad, är
behöriga att arbeta självständigt och har genomgått en säkerhetsutbildning för arbete
med skärbrännare får använda skärbrännaren.
Förbjudet:
– Påbörja inte arbetet utan att först kontrollera att satsens komponenter sitter fast och
fungerar som de ska;
– Arbeta inte om den mekaniska hållfastheten hos slangar och anslutningar är nedsatt;
– använda brännarens slangar för andra ändamål (för andra typer av gaser);
– omkonstruera skäraren och tanken för flytande bränsle;
– arbeta i oljiga kläder, använda oljiga redskap och verktyg;
– arbeta utan overall, skor, personligt hörsel- och ögonskydd;
– arbeta i avsaknad av brandsläckningsutrustning på arbetsplatsen;
Beakta säkerhetskraven i det land där utrustningen är avsedd att användas när du
förbereder och använder den.
3.2. Omfattning och ordningsföljd för extern inspektion av uppsättningens produkter.
Utför en extern inspektion av utrustningen:
• Det yttre munstyckets ände på brännaren måste vara fri från hack, bucklor och andra
mekaniska skador;
• De produkter som ingår i satsen måste vara fria från mekaniska skador som påverkar
deras prestanda;
• Gängade och lödda förband måste vara fria från synliga skador efter transport;
• Hylsorna skall vara fria från hack och andra mekaniska skador som uppstått under
transporten och som påverkar deras integritet;
• De gängade ytorna på lockmuttrarna och de sfäriska ytorna på nipplarna på hylsorna
måste vara fria från hack, märken eller bucklor;
• De exponerade gängade och koniska ytorna på anslutningsdelarna på brännaren och
tanken
måste vara fria från hack, urgröpningar och bucklor;
• Ventilspindlarna på handtaget och tanken måste vara fria från mekaniska skador som
försämrar deras funktion (t.ex. böjd spindel eller avbruten ventilratt under transport);
3.3.Förberedelse av arbetsplatsen.
• Arbetsplatsen måste organiseras i enlighet med säkerhets- och hälsokraven för
gasskärning.
• Innan du börjar arbeta med gaslågan, inspektera arbetsplatsen, ta bort onödiga föremål
som stör arbetet och brandfarliga material.
• Vid arbete på tillfälliga platser ska syrgasflaskan förvaras i ett särskilt ställ eller på en
vagn och skyddas från solljus på sommaren.
• Placera tanken på ett plant underlag så att den inte kan välta. Installera tanken minst 5
meter från arbetsstationen så att skäraren kan hålla ett öga på den under skärningen och
syrgasflaskan minst 5 meter från tanken för flytande bränsle.
• Utför arbete med gaslåga på ett avstånd av minst 10 meter från mobila
syrgasgeneratorer och grupper av gasflaskor; 5 meter från enskilda flaskor med en
kapacitet på mer än 5 liter och tankar för flytande bränsle; 3 meter från gasledningar
och gasdemonteringsstationer vid manuellt arbete.
• Om gnistor riktas mot gastillförseln, installera metallskärmar eller skydd för att skydda
mot gnistor eller hettan från lågan.
• Vid arbete under stationära förhållanden, använd en centraliserad syrgasförsörjning
från syrgasdistributionsledningar. Installera i så fall säkerhetsavstängningsventiler eller
brandskyddsventiler vid uttagspunkterna.
• Skydda arbetsplatsen mot nederbörd och vind när du arbetar utomhus i regn, snö och
blåst.
3.4.Regler för kontroll av satsens driftklarhet och inspektionsförfarandet.
3.4.1.Kontrollera innan skärningsarbetet påbörjas:
• Korrekt syrgas- och bränsletillförsel till brännaren;
• Täthet på slanganslutningar till skärhandtag, syrgasregulator, säkerhetsanordningar och
annan utrustning;
• Tankens och skärbrännarens funktionsduglighet;
• Läckage (sug) i kopplingen för flytande bränsle på brännaren.
3.4.2.Anslut till en syrgas- och bränsleförsörjning.
Montera en 9/16 gängad nippel och mutter i ena änden av syrgasslangen och en Dy6/9
kombinerad nippel och G3/8 gängad mutter i den andra änden. Använd för detta
ändamål den nippel och mutter som sitter på brännaranslutningen (9/16 gänga) och den
nippel och mutter som sitter på syrgasregulatorns utloppsanslutning (G3/8 gänga).
Skäraren måste ansluta syrgasregulatorn till cylindern (eller ventilen på stationen) innan
den ansluts till cylindern:
• Inspektera cylinderanslutningen och syrgasregulatorns överfallsmutter. Se till att de
gängade ytorna är i gott skick. Repor, bucklor eller andra mekaniska skador på
tätnings- och gängytorna är inte tillåtna;
• Kontrollera att det inte finns några spår av olja eller fett;
• Kontrollera att tätningspackningen och filtret i syrgasregulatorns inlopp finns kvar och
är i gott skick;
• Kontrollera att matningsslangarna är ordentligt åtdragna vid sina anslutningspunkter.
Anslut RO-200-2 DM-regulatorn till oxygenflaskan och installera en flamspärrventil på
brännarens inlopp (9/16 gänga märkt med ett ”K” på inloppet). Anslut den medföljande
syrgasslangen till syrgasregulatorns utloppsanslutning. Anslut den andra änden av
slangen till brandskyddsventilens inloppskoppling (9/16 gänga). Dra åt överfallsmuttern
vid den punkt där syrgasregulatorn är ansluten till cylindern och muttrarna vid de
punkter där syrgasslangens ändar är anslutna.
Montera nipplar och muttrar med 9/16LH-gänga i ändarna på slangen för flytande
bränsle.
Anslut den medföljande bränsleslangen till utloppskopplingen på tankstyrenheten
(9/16LH-gänga). Anslut slangens andra ände till brännarens inloppskoppling (9/16LH-
gänga, kopplingen har ett ringformat spår på sexkanten). Dra åt kopplingsmuttrarna vid
slangändarnas anslutningspunkter.
Montera en pressklämma på slangens anslutning till nippeln för att säkra att slangen
sitter fast ordentligt när den är under tryck.
3.4.3. Kontrollera att anslutningspunkterna på aggregatets syrgasledning är täta.
Startläge – skärventiler stängda.
Ställ in syrgastrycket på syrgasreduceraren RO-200-2 DM beroende på skärtjocklek,
se tabell sidan 17.
Applicera tvållösning på syrgasslangens anslutningspunkter till reduceraren,
brännaren och brandskyddsventilen samt på reducerarens anslutningspunkt till
cylinderanslutningen.
Gasbubblor får inte förekomma vid de gängade anslutningarna och vid slangens ändar.
3.5.Förbereda brännaren för drift.
3.5.1.Kontroll av injektionen.
Startläge: Brännarens ventiler är stängda, endast syrgasslangen är ansluten till
brännaren och inloppet för flytande bränsle är fritt.
Ställ in syrgastrycket på syrgasregulatorn RO-200-2 DM beroende på skärtjocklek, se
tabell sidan 17. Öppna ventilen för flytande bränsle helt och sedan ventilen för upp-
värmningsoxygen helt.
Kontrollera om det finns läckor (luftintag) genom att placera ett finger på inloppet för
flytande bränsle (9/16LH gänga). Fingret ska dras till änden av kopplingen. Avsaknad
av sugning indikerar ett fel på utrustningen. Först när du har konstaterat att det finns
sug kan slangen för flytande bränsle anslutas till brännaren.
3.5.2.Kontrollera funktionen och tätheten hos stängningen av syrgasventilen.
Kontrollera funktionen hos skärbrännaren oxygenventil. För att göra detta, öppna
skärbrännarens oxygenventil på brännaren helt 2-3 gånger. Ventilen ska kunna vridas
fritt, utan att kärva eller fastna.
Kontrollera att överlappningen är tät genom att applicera en tvållösning på det inre
munstyckets ändyta (punkt 2 i fig. 11) eller genom att sänka ned det yttre munstyckets
ändyta i ett kärl med vatten.
Ventilstängningen anses vara tät om inga luftbubblor uppstår och fortsätter att växa
vid sköljpunkten (eller i vattnet). Efter läckagekontrollen ska kanalerna blåsas med
syre i 2-3 sekunder för att avlägsna eventuell kvarvarande fukt.
3.5.3. Kontrollera att spolen i brandskyddsventilen fungerar.
Flamskyddet är monterat på brännaranslutningen (9/16 gänga). Innan du ansluter
syrgasslangen till den, kontrollera att spolventilen 3 rör sig korrekt. För att göra detta,
gör följande.
Använd en tändsticka eller en tråd och tryck och släpp spolen som sitter i ventilhusets
mittkanal 10 3-4 gånger.
Kriterium för godkännande: Spolen måste återgå till sitt ursprungliga läge utan att
Fastna efter varje tryckning.
Om lämplighetskriteriet inte är uppfyllt, fastställ och eliminera orsakerna till den
bristande överensstämmelsen. Om ventilen måste demonteras för att eliminera orsaken
till avvikelsen, låt en specialverkstad eller tillverkaren demontera den.
Varning! Det är förbjudet att demontera och återmontera ventilen själv, eftersom det
helt enkelt är omöjligt att kontrollera dess brandhämmande egenskaper efter
montering utan en speciell testbänk.
4.Åtgärder i händelse av fel på utrustningen.
Vid funktionsfel i satsens delar, bryt bränsle-/oxygenförsörjningen, kontrollera att
satsens komponenter är korrekt monterade och att anslutningarna är täta. Eliminera de
identifierade avvikelserna, upprepa kontrollerna i enlighet med kraven i avsnitt 2 och
om kontrollresultaten är positiva, fortsätt driften.
Fel på utrustningen inkluderar fel på delar och enheter som ingår i satsen, samt
Förekomsten av knallar och kickbacks under gasskärningsoperationer.
4.1.Orsaker till kontinuerliga knackningar och smällar:
• Löst inre munstycke. Blandningen kommer in i den centrala kanalen och ofta
förekommande, kontinuerliga poppljud uppstår under blandningen.
• Överhettat yttre munstycke
Orsaker:
– Exponering för reflekterad låga eller felaktig inställning av lågan. I ett överhettat
munstycke kan blandningen av ånga och syre vara självantändande.
– Massiv slaggbildning på det yttre munstycket försämrar värmeöverföringen.
– Det finns ett läckage i området där det yttre munstycket möter huvudet. En extra låga
brinner vid läckagepunkten, vilket överhettar munstycket.
• Flytande bränsle har trängt in i syrgasledningarna:
Orsaker:
– Felaktig positionering av skärhuvudet under arbetspauser.
– Dåligt åtdragen överdel på brännarröret, vilket gör att fluorplastringen 14, se bild sidan
14, inte tätar anslutningen och bränsle kan flöda in i syrgaskanalerna.
– Förtätning av de inre kanalerna i det yttre munstycket med lager av sotiga avlagringar.
Kolavlagringar – Kol kan byggas upp inuti det yttre munstycket, som i en bilförgasare.
Detta kol bildas av bränsle som inte har förbränts helt, vilket är resultatet av en låga
som är för rik under lång tid. Om munstycket inte rengörs regelbundet byggs detta kol
upp i det gängade gapet på det yttre munstycket och skapar så småningom ytterligare
problem som kan förstöra munstycket.
Tills du har lärt känna kolavlagringshastigheten i just din brännare är det klokt att
kontrollera munstycket en eller två gånger i veckan. Om du försummar detta underhåll
kan du förlora munstycket.
Ta bort kolavlagringar från munstyckets yta i god tid. För att lösa upp hartsavlagringar
använder du aceton eller värmer upp munstycket med en låga. För att göra detta tar du
bort det från skärbrännaren och värmer det sedan med en låga tills det blir rött.
Viktigt! Uppvärmningstemperaturen får inte överstiga lodets smältpunkt.
Låt munstycket svalna och blås sedan kanalerna inuti munstycket med tryckluft eller
knacka änden (på skärsidan) mot en träyta.
Under drift får det inte förekomma läckage vid huvudstycket och de yttre och inre
munstyckena. Kontrollera alla anslutningar med avseende på läckage, dra åt dem vid
behov och reparera eventuella läckor;
4.2. Åtgärder att vidta vid kontinuerlig knackningar eller smällar:
Stäng snabbt ventilen för flytande bränsle;
Stäng ventilen för uppvärmningsoxygen;
Kyl brännarhuvudet;
Ta bort de yttre och inre munstyckena från brännaren, kontrollera att de är hela
(särskilt i kontakt med huvudet), rengör och blås ut dem;
Kontrollera att huvudet och munstyckena är intakta.
Sätt i munstyckena i skärhuvudet och se till att de sitter åt ordentligt i alla delar till
huvudet.
Öppna ventilerna för skärsyre och förvärmningssyre i 5-7 sekunder och rensa
kanalerna från eventuellt bränsle som kan ha kommit in i dem.
Dra åt toppmuttern på brännarröret. Byt vid behov ut PTFE-ringen 14, se fig. 9,
sid 14.
Kontrollera syrgastrycket och bränsletrycket i tanken.
Om knackningar och smällar återkommer efter rengöringen ska du avbryta arbetet och
låta en specialiserad verkstad reparera brännaren för att åtgärda eventuella avvikelser
som upptäckts under drift.
4.3. Lista över möjliga funktionsfel vid avsedd användning av skärbrännaren och
rekommendationer för att eliminera dem
Här saknar texterna i tabellerna på sidorna 22, 23, 24, 25
5.Teknisk del.
5.1.Funktioner för skärning.
Den viktigaste faktorn i oxygen-flytande bränsleskärningsprocessen är den skärande
syrgasstrålen.
Skärstrålens egenskaper beror på: syretrycket uppströms munstycket (i första hand);
• syreförbrukning per tidsenhet;
• storleken och formen på de skärande syrgaskanalerna i munstycket.
• Skärbrännarens förflyttningshastighet (skärhastighet).
5.2. Syrgastryck.
Ju högre syrgastrycket är uppströms brännaren, givet tjockleken på det stål som ska
skäras och diametern på syrgaskanalen, desto mer syre strömmar genom den centrala
kanalen i det inre munstycket och kommer i kontakt med ytan på det stål som ska
skäras per tidsenhet, och desto bättre (upp till en viss gräns) blir förhållandena för
metalloxidation. När syretrycket ökar, ökar skärhastigheten, samtidigt som kvaliteten
på den skurna ytan bibehålls.
Förhållandet mellan dessa värden är dock inte okomplicerat, vilket förklaras av
följande omständigheter:
• För det första ökar syreförbrukningen genom snittet när syretrycket ökar, vilket
innebär att syre går till spillo.
• För det andra, när syrgastrycket ökar (med oförändrat tvärsnitt på munstyckets
utlopp), ökar syrgasstrålens diameter efter att den lämnat det inre munstyckets
centrala kanal, och därmed ökar snittets bredd, vilket leder till en ökning av den
mängd metall som avlägsnas från snittet.
5.3.Renhetsgrad för syre.
De vanligaste syreföroreningarna är kväve, argon och vattenånga. Den högsta
koncentrationen av föroreningar förekommer nära metallytan. När syrgasstrålen
tränger djupare in i metallen minskar oxidationsreaktionsaktiviteten och skär-
hastigheten måste minskas för att kompensera för de skadliga effekterna av den
minskade syrgashalten. Ju mindre föroreningar syret innehåller, desto högre
skärhastighet. Ju lägre renhet på syret, desto mer slagg fastnar på den nedre
kanten av snittet.
5.4.Minskad syreförbrukning.
Mängden syre som krävs för att oxidera den metall som ska skäras bestäms av
mängden metall som ska förbrännas.
Teoretiskt krävs 0,29 till 0,38 m3 syre för att oxidera 1 kg järn, beroende på om järnet
oxideras helt till FeO eller Fe3O4. Förbrukningen av skärsyre och dess tryck bestäms
av tjockleken på den metall som skall skäras, syrets renhet och skärhastigheten.
Observera de syrgastryck som anges i brännarens datablad, sid 17.
5.5.Skärhastighet.
En stabil skärprocess och en god ytkvalitet på de skurna kanterna (utan betydande
Slaggbildning på den skurna ytan) kan endast uppnås om skärbrännaren rör sig längs
skärlinjen i enlighet med oxidationshastigheten hos metallen i tjockleken på den plåt
som ska skäras. Om skärhastigheten är för låg (allt annat lika) kommer skärkanterna
att smälta; om skärhastigheten är för hög kommer skärlinjen att släpa efter avsevärt,
vilket lämnar metallområden som inte är helt genomskurna och avbryter –
skärprocessen. Skärhastigheten är direkt relaterad till syrets renhet.
5.6.Kraften i den värmande lågan.
Vid skärning av stål måste värmen från förvärmningslågan överföras till den metall
som ska skäras. Om förvärmningslågans effekt är för låg kommer metallen inte att
värmas upp tillräckligt när skärningen påbörjas och skärningen kommer att misslyckas
eller bli instabil.
Effekten på förvärmningslågan som är inställd för skärning av stål med en viss
tjocklek måste säkerställa att stålet värms upp snabbt i början av skärningen.
5.7.Skärbredd.
Skärbredden beror på många faktorer, varav den viktigaste är metallens tjocklek;
• storleken på den skärande syrgaskanal som används för den i munstycket;
• Den hastighet med vilken skärbrännaren förflyttas.
Skär som görs med handhållna skärbrännare har alltid en större bredd än de som görs
med maskinskärning.
Detta beror på bristen på enhetlighet i skärarens rörelse vid manuell skärning.
5.8. Riktlinjer för skärteknik.
Från kanten placeras munstycket vinkelrätt mot ytan så att det befinner sig ovanför den
plåt som skall skäras. När en viss mängd metall har upphettats till en temperatur nära
smältpunkten flyttas brännaren tillbaka så att den centrala kanalen för skärsyre endast
delvis befinner sig ovanför kanten. När metallen har bränts genom hela tjockleken måste
brännarens rörelse i förhållande till metallen vara jämn. Ju jämnare brännaren rör sig,
desto renare blir snittet och desto högre skärhastighet kan användas.
Skärhastigheten måste justeras för att matcha effekten hos den uppvärmda lågan. Om
syretrycket ökas, ökar skärhastigheten, samtidigt som skärbredden vid underkanten blir
betydligt bredare. För högkvalitativ kapning bör spelet inte vara mer än 10% av tjock-
leken på det stål som kapas.
När skärningen är klar bör skäraren stoppas vid utgången på grund av den befintliga
eftersläpningen och en avslutning bör göras i den nedre delen av materialet.
Kapning av en staplad plåt: För att skära en staplad plåt ska startkanterna riktas in så
jämnt som möjligt och tändning ska ske längs hela stapelns längd innan man försöker gå
djupare in i snittet. När tändningen är klar går kapningen nästan lika snabbt som när
man kapar en solid stålbit.
Kapning av luftspalter: Brännaren kan överbrygga flera luftspalter på upp till 20 mm
vardera och även större enstaka luftspalter. Mät höjden på den staplade plåten och välj
nästa större munstycksstorlek.
Stansning av hål: Syrgastrycket är kritiskt vid stansning av hål. Syretrycket måste vara
tillräckligt för att blåsa tillbaka slaggen genom toppen tills hålet är genomstansat.
Djupare hål kräver ett munstycke som är minst en storlek större än normalt och högre
syretryck. Problemet ökar snabbt med hålets djup. För mycket syre kan kyla stålet så
mycket att antändningen går förlorad.
Procedur för att stansa ett hål: När du ser att en del av stålet börjar smälta, öppna
brännarens syreventil en aning. När den smälta slaggen kommer ut ur hålet vrider du
försiktigt skärspetsen mot dig så att slaggen kastas ut i motsatt riktning mot dig.
Öppna sedan brännarens syreventil helt. Detta kommer att få den brinnande slaggen
att flyga bort från dig och du kommer inte att få gnistorna på dig.
Håll munstycket vågrätt i det nya läget. Lyft den vertikalt om du ser att slagg byggs
upp mot munstycket. Låt inte slagg falla in i munstyckets öppning.
5.9. Avstånd mellan skär och produkt
Under skärningen ska operatören vara i en bekväm position från vilken man kan
justera och övervaka skärbrännarens hastighet och avståndet mellan munstycket och
den metall som ska skäras.
Under skärningsprocessen bör avståndet mellan brännarens spets och ytan på den
metall som ska skäras vara 10-12 mm. Avståndet kan variera på grund av lågans stora
effektavstånd.
Brännaren kan höjas högt över stålytan och ändå skära genom stålet.
6.Underhåll
6.1.Frekvens för inspektion
Anläggningen och dess komponenter bör kontrolleras regelbundet. Kontrollera ventiler
och kranar före varje arbetspass med avseende på gasläckage och andra defekter.
Innan varje skift påbörjas, kontrollera manometrarna på syrgasregulatorn för yttre
skador och pekarens läge i 0 (noll)-läget.
Syrgasregulatorer bör repareras (vid behov), spolas (avfettas), kontrolleras avseende
läckage (densitet), gravitation, tryckfall, flödeskapacitet och säkerhetsventilens funktion
en gång var tredje månad i specialiserade verkstäder.
Kontrollera syrgasregulatorn för skador och slitage på anslutningsgängorna, för täthet
och gravitation – varje vecka.
Rengör syrgasregulatorns filter och skölj dem med etylalkohol varannan vecka.
Inspektera gummislangarna och ta bort defekta områden (vid behov), kontrollera
läckage med tryckluft eller kväve vid 1 MPa och testa hållfastheten med ett hydraul-
tryck på 3 MPa en gang var tredje månad.
Utbytbara delar (om de ingår i leveransen) – utför en yttre kontroll innan du använder
varje del av satsen.
Kontrollera spolrörelsen hos de brandhämmande ventilerna efter varje returslag.
Om du misstänker att en brandskyddsanordning har gått sönder ska du byta ut ventilen
mot en ny och lämna tillbaka den gamla till tillverkaren eller ett företag som har utrustning
för att testa den.
6.2.Krav på servicepersonalens sammansättning och kvalifikationer
För att använda och underhålla utrustningen krävs en gasskärare med lämplig utbildning
och kompetens.Endast personer som är minst 18 år och som har genomgått lämplig
utbildning, instruktion och testning av kunskap om säkerhetskrav i enlighet med
tillämpliga föreskrifter och tekniska dokument och har lämpligt certifikat får utföra
underhåll av enheten.
Återinlärning och testning av kunskaper om säkerhet och arbetshälsa utförs i enlighet
med tillämpliga bestämmelser och registreras i en loggbok.
7.Rutinmässigt underhåll av utrustningen och dess komponenter. Allmänna
anvisningar.
Satsen är konstruerad så att funktionsfel endast kan uppstå i händelse av felaktig
hantering av satsen och dess delar, därför finns ingen speciell reparationsdokumentation
vid leveransen.
Rutinreparationer utförs i händelse av komponentfel eller för att eliminera defekter som
identifierats under inspektion. Reparationer är möjliga för alla komponenter och delar
av produkten, med undantag för tryckmätare, backslag och brandsäkringar. Om det är
nödvändigt att reparera tryckmätare, syrgasregulator och brandsäkringar, kontakta till-
verkaren direkt eller en specialiserad verkstad som är auktoriserad att reparera dem.
För alla andra delar och komponenter, använd monteringsmetoder, lödning och
mekanisk bearbetning.
8.Lagring, transport och förpackning.
Satsen och dess komponenter kan transporteras med vilken typ av transportmedel som
helst i enlighet med de regler som gäller för denna typ av transport.
Satsen innehåller inga delar med begränsad hållbarhet.
Satsen har en garantitid på högst ett år.
Teknisk dokumentation och leveransdokumentation ska förpackas i omslagspapper eller
läggas i en plastpåse. Utbytbara munstycken (om de ingår i beställningen) ska vara
hermetiskt förpackade i plastfolie.
Här emellan saknas sidorna 29, 30 ,31 och 32 med artikelnummer
9.Tillverkarens garantier.
Tillverkaren garanterar att de produkter som ingår i utrustningen uppfyller kraven i
konstruktionsdokumentationen.
Satsen uppfyller kraven i gällande standarder och regler för teknisk säkerhet och
brandsäkerhet,arbetarskydd och industriell sanitet när det gäller drift och reparation,
förutsatt att konsumenten följer reglerna för drift, transport och lagring.
Garantitiden är 12 månader från idrifttagningsdatumet, men högst 24 månader från
leveransdatumet.
Garantierna för enskilda delar i satsen ingår i etiketterna för dessa delar.